Moln är fascinerande.
Har den närmaste timman legat och studerat rörelsemönstret hos dessa fenomen.
Små vita tussar skickas hela tiden ut från molnkroppen för att erövra mer himmel. Hälften av gångerna är dock denna molntuss för liten och tycks lösas upp av det blå. Andra gånger är den för stor och den stora molnkroppen börjar lösas upp och spridas ut istället.
Solen verkar också kunna ha en varierande effekt på molnen. Ibland är den till synes magnetisk. Drar åt sig så många moln som möjligt så fort som möjligt då de närmar sig. Andra gånger har inte molnen en chans. Då en liten luddig kant närmar sig strålar solen genast sönder molnet. Det förblir helt enkelt soligt fast att molnet för länge sedan borde täckt det gula.
Ibland finns det tid att ägna sig åt sådana här, säkert i mångas ögon onödiga, funderingar. Idag är en sådan dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Åhtack så glad jag blir :) Och sånt där med moln gillar jag att fundera över! Det funderas alldeles för lite över sånt, helt klart. Och varför nyckelpigor har olika många prickar och så. Hm ja. Men absolut ska en dejt inbokas därmed basta! Den stora frågan är bara.. när? Nästa vecka? Hur ser det ut då?
Skicka en kommentar