Kanske

Det är något som gör att jag inte kan sova.
Kanske är det fru mygga och herr nattfjäril som gömmer sig i mörkret.
Kanske är det boken jag läser.
Kanske är det mörkrädslan som slog till under de timmar de faktiskt var mörkt.
Kanske har jag ingen energi till att sova. Kan man ha för lite energi för att sova? Låter motsägelsefullt... Att efter jobb och träning vara så utmattad att man inte orkar sova.
Kanske är det nervositet.
Kanske är det ovisshet.
Kanske är det rädsla över att misslyckas.
Kanske är det vetskapen om alla hål i min planering. Hål som måste fyllas.
Kanske är det klockan som tickat iväg och blivit för mycket.
Kanske är det för mycket känslor. Känslor som jag inte vet var jag ska göra av och som jag inte ens kan tolka.
Kanske är det förhoppningar. Förhoppningar som byggs upp mer och mer i mitt huvud och blir till något jag tror stenhårt på.
Kanske är det lillebror som gick men inte kommit hem igen.
Kanske är det hungern som börjar göra sig påmind.
Kanske är det alla funderingar. Går huvudet på högvarv antar jag att sömn blir svårt oavsett kroppens trötthet.
Kanske är det olycka.
Kanske är det lycka.
Kanske är det osäkerhet.

Kanske är allt det här bara spekulationer.
Det enda jag vet är att jag fortfarande är vaken.